Tjohoo!

Asfalt. Både när jag körde hem från skolan och när jag tog min kvällspromenad överraskades jag av känslan av ren, torr asfalt på marken. Man liksom kände hur bilen flög fram och hur jag fick kraft att trycka emot ordentligt i stegen! Underbart och ett säkert vår tecken. Om en månad(Överdrivet positiv?) kanske marken är tillräckligt bar för att börja cykla till skolan? En förhoppning iaf.

Puss♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0